Kategorier
Verkstaden

Verkstadsbygge – Del 2

När plattan vattnats och torkat upp i några veckor påbörjades jobbet med att rikta upp väggarna invändigt.
Som jag nämnt så riktade vi en av ytterväggarna i ett tidigt skede för att utsidan skulle se mindre skev ut. Då insidans stomme var tillverkad av stockar i olika dimensioner så kunde en teoretisk innervägg(skivor direkt på befintlig stomme) avvika så mycket som en decimeter eller mer över två meters takhöjd.

Ny regelstomme och det som blir luftspalt.

Detta gjorde att jag fick bygga ett nytt regelverk på och emellan det befintliga. Detta är inte bärande i sig utan är alltså bara till för att skapa en plan och vinkelrät yta att sätta skivor för väggar och tak på.
En del av utmaningen var att jag var tvungen att få till en jämn väggtjocklek för att isoleringen skulle bli något sånär jämntjock. Jag behövde även få till en luftspalt mellan vindpapp och klädselbrädorna, allt detta utan att riva ner ytterpanelen.

Det hela löstes genom att med ströläkt(23x36mm)bygga en ram med vertikala strävor närmast panelen. Denna skruvades inte mot klädseln, vilket hade varit enklast, utan mot den befintliga stommen, allt för att göra ett framtida klädselbyte möjligt utan att allt jobb gick förlorat.
Jag såg till att först bestämma nivån på vilken innerväggen skulle komma genom att sätta en yttre ram av 45×95 och utifrån den bestämma vad isoleringstjockleken skulle bli. Denna kom att variera i olika väggar och går från ca 180mm till 150mm på grund av stockarnas varierande tjocklek.
På ströläkten häftades sedan papp och följdes av isolering av stenull.

Ännu ett fönster monterat.

Fönstret som vi satte in bredvid porten kom precis som porten från min pappas lager av grejer. Han hade mer än ett likadant fönster så efter lite eftertanke så valde vi att sätta in ett till i andra riktningen. Detta är något jag i efterhand verkligen inte ångrar. Ljusinsläppet och trivseln där inne ökade tämligen dramatiskt när man plötsligt kunde stå och fånglo ut över åkrarna runt omkring.

Såhär fortsatte arbetet under större delen av hösten och in i december.
Jag kanske ska tillägga att vi påbörjade jobbet i mitten av september och att effektiv arbetstid kanske har uppgått till ungefär 3 arbetsveckor fördelat på två personer över 3 månader vid detta skede. Jag själv var föräldraledig vid tillfället vilket kunde ge en timme här och var när min dotter låg och sov och ett och annat helgpass på några timmar. Min pappa hjälpte till mycket i början men ju närmare vintern kom och ju mer pandemin bredde ut sig igen så blev besöken färre av naturliga skäl.
Jag själv har aldrig genomfört något liknande bygge förut men kände att jag snart kom in i det och med telefonrådgivning gick det allra mesta att reda ut.

När stommen väl var byggd så sattes OSB-skivor på plats. När jag isolerat alla väggarna och klätt de så påbörjades arbetet med taket. Samma process gällde där. Här såg jag även till att fästa gängstänger på ett antal ställen för att kunna lyfta tyngre grejer från taket. Bjälkarna som finns i taket är rätt väl tilltagna stockar så att hänga 100-200kg borde inte vara några problem.

Taket reglas upp och isolering fylls på.

Taket var klart jobbigast att göra då man jobbade mot gravitationen men snart var även det gjort. Svärfar hjälpte mig sätta OSB-skivor under en eftermiddag men det var krångligt och ryggskottsvarning så där och då bestämde jag mig för att hyra en skivhiss när gipsskivorna skulle upp.

Hade beslutat mig för att ta upp ett hål in till den gamla delen av verkstaden och nu var tillfället som det behövde ske.
Jag har en elmotorsåg som fick göra jobbet och efter mycket trixande så var det en öppning på plats.

Med ens kändes utrymmet betydligt större. Detta kommer även göra att samma uppvärmningskälla går att använda för båda utrymmena. Det lär också innebära att jag inom en överskådlig framtid kommer vilja ge den gamla delen samma behandling med ett riktigt golv osv. Då skulle jag ha strax över 30 kvadratmeter! Svindlande tanke.
Men tills vidare så får gamla delen agera förråd och snickarverkstad vilket inte är oviktig funktion heller.

Härnäst var det dags för gips som sagt. Hade bestämt mig för att låta bli att spackla något så försökte få de att sitta så tätt som möjligt. Nu avslöjades allt eventuellt slarv med uppriktningen av väggarna och det blev en del jobb med gipsrasp här och var. Var skönt att kunna skylla på att det var första gången.

När gipsen var satt så började jag får målvittring och röjde ut hela utrymmet och började förbereda för målning av väggar, tak och golv.

Jag gick för biltemas tvåkomponents golvfärg i mellangrå. Gjorde inget annat än att sopa och dammsuga av golvet innan och rollade på två ganska tunna lager. Resultatet blev helt okej och enligt mina förväntningar. Som jag ser det så kommer golvet att utsättas för repor och skador löpande så att försöka upprätthålla en spegelblank yta skulle bara kännas hopplöst.
På väggarna och i taket körde jag även där på biltemas våtrumsfärg för att få en lättavtorkad yta. Inget att klaga på där heller än så länge förutom att den kanske var lite odryg.

Efter strykning. Här såg utrymmet extremt litet ut, riktigt så illa är det inte.

Färgen på golvet fick torka i en vecka innan jag till slut kunde börja flytta in.

Kategorier
Verkstaden

Verkstadsbygge – Del 1

Efter att ha hållit till i ett för mina ändamål dåligt anpassat utrymme under fyra års tid så kom så till sist dagen då min pappa konstaterade att så här kan du ju inte ha det längre. Han är en rätt driftig typ min far så efter lite diskussion så erbjöd han sig att bistå med hjälp att iordningställa det utrymme som låg vägg i vägg med min gamla verkstad.
Den gamla delen rymmer ungefär tolv kvadratmeter medans den nya delen går lös på hela arton så det är inga gigantiska utrymmen något av de men i kombination så borde det absolut gå att få till något bra.

En av ytterväggarna lutade betänkligt vilket enligt min far skulle vara snabbt åtgärdat. Jag kände mig lite oroad först men med hjälp av två domkrafter och långpass så var den snart upprättad genom att gräva en liten grop för domkraften att stå i och pumpa upp diagonalt mot väggen i den riktning som väggen skulle riktas upp.

Uppriktning av vägg.

Insidan var ingen vacker syn när vi började. På vintern snöade det in genom gapet mellan vägg och mark. För det var mark, inte golv även inne i utrymmet. Även om någon hade gjort en ansats att gjuta en platta vid ett tidigare tillfälle så hade man uppenbarligen hoppat över allt vad armering heter. Detta fick till följd att plattan gick att plocka bort bit för bit med handkraft och lägga på en släpkärra och slänga på tippen.

Innan arbetet påbörjades.

Kvar blev resterna av vad vi tror var botten till en gammal murstock som vi medelst slägga malde ner till hanterbara bitar. Vad den kan ha haft för funktion är oklart för mig men det finns många alternativ med tanke på att gården härstammar från 1840-talet.

Klumpen ser mindre ut än vad den var tung. För att kunna hantera den så slogs den sönder med slägga under ett par timmars tid.

Efter detta började vi schakta(för hand) för att få plan mark. Vi tog lite genvägar från rådande normer då marken var fast och fin och forslade därför inte bort något befintligt material alls. En granne hade en hög med gårdsgrus i passande grovlek som jag fick köpa billigt som underlag och när vi var där och hämtade den så visade det sig att det även låg armeringsnät i spillstorlekar som vi kunde få ta av.

Nivå för färdig platta sattes och märktes ut genom att stapla några träklossar som vägdes in mot varandra.
Grus utlagt. Som synes så blev det ett väldigt tunt lager grus närmast till höger i bild då detta var den högsta punkten.

Med underlaget utlagt och avstockat med hjälp av rätskiva, plankbitar och långpass så förmedlade samma, vid det här laget gode, granne kontakt med en betongåkare som till ett bra pris kunde komma och gjuta.
Vi lade på ett 5cm lager med frigolit, främst för den kapilärbrytande effekten.

Vi valde att låta den gamla stommen av stockar stå kvar och vara den bärande delen. Då plattan hamnade i princip helt ovan mark så hamnade bottensyllen på denna struktur inne i plattan till viss del. Här slog vi syllpapp runt den så gott det gick. Förhoppningsvis så klarar den sig skapligt men om det skulle börja ruttna så är det relativt enkelt att bryta sig in utifrån och byta den.

Här syns de plintar vi gjöt som stöd för järnrören(och järnrören längst in) som vi använde vid stockningen. Överkant på järnrören blev den slutliga nivån på plattan.

Vi passade i detta skede även på att sätta in en ny dörr och ett fönster istället för slagporten som satt där innan då den var i dåligt skick. Det fanns dessutom en 1,1/2 dörr i bra skick att tillgå gratis som kändes som ett bättre alternativ.

Ny dörrkarm.
Ny dörr och fönster.
Varde golv!

Dagen för gjutningen kom och förlöpte väl. Chauffören reagerade på avsaknaden av laserinstrument när vi stockade ut betongen på samma sätt som vi gjorde med underlagsgruset men konstaterade att det gick ju bra ändå. Vi såg till att gjuta ett antal mindre plintar dagen innan bilen kom som låg i nivå och där vi kunde lägga upp järnrör att stötta rätskivan mot vid stockningen. Med facit i hand så var det en bra och enkel metod även om laser säkert har sina fördelar också.

Efter glättning.

Vi glättade plattan själva med handkraft och fick till en fullt godtagbar yta.
Nu blev det tork i ett par veckor men bara att golvet var på plats kändes som en enorm seger.